Cindy | my words against yours.

Jag vet inte hur jag alltid lyckas, men jag gör det... Har lärt mig hur man hanterar känslor på jobbet, ska jobba imorgon igen i Täby.
Känner att jag inte riktigt skulle ha klarat det imorgon på jobbet, om jag fick reda på det idag, för jag skulle fortfarande nog ha suttit och gråtit i timmar...
Imorgon blir det på med sminket, sälja som aldrig förr med absolut inga känslor däremellan. Bara le och skratta, inte tänka överhuvudtaget på annat än jobbet och produkterna i jobbet.

Jag kan ännu inte tänka på ordet forgiveness än, det existerar inte bland min ordlista just nu, är bara så krossad och ner kränkt!

Kan fortfarande inte tänka mig hur allting bara hände, hon var min vän! Hon visste själv mycket bättre! Vad tänkte hon på? Hon sa att hon ville skoja med honom? Men var det fortfarande skoj när allt hände? Jag sa till henne, jag hoppas att du njöt för varje sekund som gick, hon har ännu inte svarat än... fick meddelande inatt om hur ledsen hon var, att jag ska veta att hon ställer upp om jag behöver någon vid min sida. Men seriöst, jag kan ligga och kräla på golvet av hjärtattack och ännu inte ringa dig för att jag ska behöva ditt stöd, för att du överhuvudtaget ska bry dig om mig! Yes! så mycket HATAR jag dig just nu! Verkligen AVSKYR DIG!!!!

Har inte lyckats med det tidigare, har aldrig riktigt hatat en människa, personligen så är jag alltid en glad människa som inte kan vara sur i mer än 24 timmar. Men med dig, orkar inte ens se bilderna på datorn längre, orkar inte ens tänka på dig. För så fort jag ser dig, så föreställer jag mig den kvällen jag lämnade av dig på tåget, den kvällen där allting hände!
Den kvällen då jag satte mig i en bil för att jag saknade dig så innerst inne mycket! Som du sedan ljög rakt i ögonen på MIG! HUR FAN KUNDE DU?!


still betrayed, still dissapointed.
C´