onsdag, september 30

hur långt går man för att få den killen man vill ha?

TJEJER! Vad är det med er egentligen? Har några berättelser över vad vissa har gett upp, för att få den de vill ha. I dessa fall: Vänner.

Jag trodde att killar kommer och går med vänner består. Eller?
#1: 2 jämnåriga tjejer som går i samma klass, umgås tillsammans, varje dag i skolan, utanför skolan. de visste tillome anledningarna till varför den ena ville skippa skolan, eller vart den andra var, fastän det var på 2 våningar. inte för att jag idag riktigt vet hur det var från början till slut, för att jag inte vet historien från de själva. utan hade hört från andra.

hursomhelst, tjej #1 träffar en kille, som sedan vart intresserad av hennes bästa kompis. blev tillsammans med henne, hon blev gravid, födde hans barn. än så länge så är båda fortfarande glada, och fortfarande vänner. även att tjej #1 blev nån sorts gudmor? sen efter 1-2 år så fick jag höra att killen nu hade dumpat av tjej #2 som han har barn tillsammans med går och blir tillsammans med tjej #1.

det jag vill komma till är, är det verkligen värt att svika sin bästa kompis för en kille och sedan vara medveten och göra sin kompis till en ensamstående mamma?
den tjejen känner jag absolut inte så bra, men vi hade väl våra stunder i skolan.

ledsen om någon av er känner att det här inte borde ha stått här, men säg gärna till om ni tycker att det är stötande eller nåt... ni har ju mitt nummer :)

sen de fall som har hänt i mitt liv, skiter jag fullständigt i. ni har gjort era val och har säkert grubblat över vad ni skulle vinna/förlora. det ni gjorde mot mig, gav mig bara tillfälligheten och inse hur ni egentligen är. att ge er en andra chans, var redan för mycket från min sida. sen "neej, jag ska aldrig lämna dig för en killes skull, ALDRIG, förstår du det" det är bara bullshit, har jag insett för dagar sedan. fyfan vilket svek!

PS. Rökfri nu i 2 hela dagar och några timmar till, fyfan vad jag känner mig rastlös!

Inga kommentarer: