lördag, september 12

Now i've officially ended my mission impossible,
stop hanging out with my (those i once called for friends).

Jag jobbar 6 dagar i veckan 5-10 timmar om dagen, när jag är ledig så är jag hemma, känns hur skönt som helst och bara av att ha tanken av att gå ut för att umgås, fika, får mig att må illa, tanken av att jag har insett vilka alla är, får mig att må ännu mer illa än vad min förkylning får mig att göra. Hatet i mig blir bara större och större. Suckandet av att få höra hur jävla löjliga ni är får mig att inte vilja gå ut och träffa er. När ska ni människor förstå att jag bara kommer hata er enormt från den dagen ni drar lögner för mig? Vissa har fått sin chans, men vissa har sumpat den vi får se vart jag är om ett par månader.

GHAA... MÅR SÅ JÄVLA FUCKIN' ILLA!! Och du din äckliga jävla uuuhhhh du tror verkligen att jag inte hör ett skit från hur du falskar fram ditt "heeeeej gumman!! hur mår du?? jag har saknat diiig, varför har vi inte träffats på länge... ohhh säkert vår tid skulle säkert ha vart mer underbart utan henne...." till din pojkvän som sedan går och säger det till någon annan! SMART DU ÄR, SÅ JÄVLA SMART, fuck you! behöver inte någon av er arslen!

Inga kommentarer: