Jag vet inte hur jag ska utveckla ämnet över hur man kan vara attraherad till en grej som sedan blir tvärtemot när du väl har fått det i handen? Är det den misstaget jag har gjort sen jag första gången fick en närmare kontakt med en kille än som bara vänskap?
Spelet - vem är det egentligen som har kommit på självaste leken egentligen? Eller har den bara kommit fram från ingenstans? Om det är detta misstaget jag har gjort fel hela tiden, så börjar jag förstå leken. Vänner säger till mig det är bara att ignorera, men aldrig förstått varför. Jag har bara haft fel synvinkel över det hela. För... varför ska man ignorera till något man vill ha? Jag tror att jag har nu förstått att det är mer frestande över något man inte kan få än det som du kan få enkelt och bra i handen.
Jag tror att detta spel har funnits bland oss redan som små pojkar o flickor, bara det att vi kanske inte riktigt har lagt märke till det? Varför är de största lastbilarna och flygplanen det bästa en pojke kan önska sig? varför är barbie mer värdefull än ÖB's version av fanny? det är bara ett annat namn men ändå så kan priset skiljas ganska mycket? Och att viljan av att vilja ha den gympaskon med sailormoon på som gick på tvn varje halvtimma, men när du fick den i handen o reklamen inte visades längre på tv, så blir du besviken på dig själv och vill inte längre ha skorna på dig.
Nu när jag vet hur spelet fungerar, så kanske det blir en framgång för mig över att hitta mig en prins ganska snart? Men suck bara att spelet skall dröja typ en evighet över att leka ignorerande :
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar