Rädd? Jovisst. Men det säkra före det osäkra...
Egentligen så tycker jag bara att tidningarna och televisionen har förvärrat situationen angående om svininfluensan än vad det redan var från första början... Visst är det väl bra att alla får informationen om den nya vaccinet, men även ganska mycket osäker information släpptes vilket bara ledde till en massa frågetecken hos invånarna i Sverige samt rädsla av att ta vaccinet.
Hur ofta går en människa och tar ett vaccin när han redan är medveten att han kan vara den som blir förlamad resten av sitt liv, om han tar den?
Hur som helst så imorgon har jag bestämt mig för att ringa till vårdcentralen för att be om förtur då jag inte är i Sverige när de låter alla övriga invånare ta sprutan och behöver den ganska nödvändigt då jag åker till Asien till nästa helg :) Jag är absolut inte nå speciell rädd för att jag kommer vara en av de 100 000 eller vad siffran nu låg på, av att jag kommer bli förlamad.
Vi säger OM det blir jag, att Gud har valt ut just mig, då är det mitt öde. Ödet är något man ska möta och det är redan skrivet från första början att jag kommer dö tidigt. Ska man dö, så ska man dö på något sätt, medvetet eller omedvetet. Med smärta eller utan smärta. Det är bara vänta och se, ellerhur? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar