torsdag, februari 4

baby, vet inte vad du tänker på längre... vet inte om det finns något jag o du i det hela? jag undrar för varje minut som går om detta fortfarande är ett spel för dig, om jag ska lägga av, om jag ska fortsätta... det är svårt för mig, men om detta är ett spel för dig... varför ens fortsätta spela när du vet hur jag känner inför allt detta, baby om du spelar... då var detta mig ett nytt spel som jag aldrig har varit med om tidigare...

jag känner mig ful, som inte hör av mig när jag vill. men samtidigt vill jag inte vara den som jämt ringer... för jag känner mig själv väldigt bra, när jag väl tillåtit mig själv att sakna, så kommer den saknaden bara o bli större för varje sekund jag inte får veta av dig... och det vore bara patetiskt? eller?

baby, allt du säger, allt du gör... jag försöker komma på vad det är du tänker på... men, jag vet inte snälla berätta för mig?

Inga kommentarer: