Confessions. Confessions. Confessions. Confessions. Confessions.
Jag har aldrig vart för otrohet och kommer antagligen aldrig att vara det heller.
Men alla har väl sina brister, om de inte haft det nu så var inte så säkra på att detta inte kommer hända er, oavsett hur mycket ni inbillar er att vara trogna för resten av ert liv.
För det hände mig, jag som nästan sneade till när jag fick reda på att mina flick-vänner var otrogna. Det var verkligen en synd för mig i mina ögon och jag avskydde det. Tänkte att nu när jag redan var inne på ämnet confessions så var det väl lika bra och säga: Nej, jag är ledsen jag är ingen ängel!
Vi börjar med dagen innan... då jag arbetade inne på TBS iPK huset och när jag kom in till lager-rummet så upptäckte jag att jag hade 3 missade samtal men struntade i att ringa upp utan fokuserade mer på att jag skulle få ner min lunch istället och sen ringa upp när jag tar min rökpaus... Året är 2008, årstiden skall precis skifta sig från vinter till vår antar jag. Sen fick jag mitt samtal, fast inte från hon som ringde tidigare, utan det var han, han som jag sukta efter så länge, som bara fick uppleva lite, men inte tillräckligt. Han frågade om jag skulle med på festen imorgon och att min kompis försöker få tag i mig sen vart jag jobbade idag, hoppades verkligen djupt på att han skulle komma på besök... Men nej ingen Mr. Secret.
Dagen kom till festen, och jag lovade att jag skulle gå det var också då jag lärde känna tjej-kompisens lillasyster, nästan i samma ålder som mig. Vi åkte till Norsborg tillsammans allihoppa :) Förutom att killen redan var där.
Så, den festen var inte alls så lyckad, jag spenderade faktiskt mer tid på att sitta ute och röka än att vara inne i lokalen, strax så insåg alla att det inte var röj där så det var bara att dra därifrån, hamnade tillslut fast i någon station sen bytte vi tåg mot telefonplan.
Just ja, glömde att jag var tillräckligt dum för att berätta för tjej-kompisens lillasyster att jag tycker om den dära killen, han mr. secret och sen att han är ett av mina ex-pojkvänner. Men hon gav mig också en confession, att hon tyckte om en kille, som jag många gånger sagt att det är min lillebror, som jag inte alls umgåtts mycket med. Fast tillslut så tog vi tåget till telefonplan och väntade in sedan bussen, för jag skulle nämligen sova över hos tjej-kompisen, passa på när ändåså alla skulle sova där, inkl. HAN. Jag minns fortfarande lite svagt, jag sov på soffan, hade lånat en short och t-shirt av min kompis, det var ganska mörkt ute då det var sent, vi kollade på film sen när alla däckat skulle jag precis vända mig om och sova tills jag kände någon peta på min bakdel... Det var han. Han frågade om jag skulle göra honom sällskap och röka ute... Självklart var jag dum nog och följa med honom ut. (Något som jag inte alls nämnde i början av detta ämne är att jag vid denna tid redan hade ett inlett ett halvårs förhållande med en kille långt ifrån där jag befann mig) Hursomhelst, hur nu att dela en cigarett blev till en kram i kylan, och frågan om jag saknade honom och sedan en snabb kyss. Han ville mer, men tårarna i mig forsade, jag visste att det jag gjorde var fel. Men jag hade precis storbråkat med killen jag var tillsammans med. Skrek till varandra i telefon. Killen sa till mig och vara tyst, inte säga ett ord. Det var soluppgång, jag visste inte alls tiden, det regnade, det var vårregn, stod där med täcket och kysste varandra ett bra tag...
Tänkte att jag skulle dela med mig lite underbara minnen till er :) fast något som inte alls var så underbart var att jag fick reda på någon månad senare var att hon tjejen, min tjej-kompis lillasyster var den tjejen som han hade något på G med när han bröt mitt förhållande i tusen bitar. Det tog mig någon vecka innan jag kunde komma bort tanken ifrån av vad jag hade gjort med mitt ex och sedan förklara för han att jag hade vart syndig och otrogen. Och det ännu värsta var att hon tjejen inte alls visste något om hela händelsen, än idag, tills hon läser det tror jag...? Fast ingen av oss har ju förhållande med denna kille idag.
Även om jag varje gång kan verka som att jag fortfarande är attraherad av mitt ex så är det inte alls så, det är bara skratt, just tease... Sen att mitt förhållande gick i tusen bitar, kan jag absolut inte skylla allt på mitt ex. Jag hade länge velat att det skulle ta slut, kärleken rann bara ur sista halvåret, bara vägrade och sova med honom mer. Det var inte jag och han längre. Så, efter ett år av mitt förhållande tog det slut. Jag är än ledsen hur mycket jag sårade dig, Jayar och att det tog dig ett år för att få reda på "vad-som-egentligen-hände"....
Folk säger många gånger; äsch, funkar det inte och vara tillsammans så finns det alltid kategorin vänner kvar att välja till. Men nej, fungerar absolut inte alls för mig, att säga "we can still be friends" till mitt ex är som att säga till mina barn ni kan fortfarande behålla hunden, som redan är död. It doesn't work like that way. Men bara för att jag vart otrogen en gång, så behöver det inte betyda att jag är en "otrogare"... jag hade mina anledningar till att sluta älska mannen som älskade mig så djupt. Man tröttnar... aint that way Wan? -Antar tjejen vet vad jag pratar om :) hon som upplevde nästan samma sak som mig, fast inte otrohets-biten...
Men nu skall jag natta efter en låååång confession. Vi får se om det blir till några fler :)
Nattelinatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar